Babuschka, Babuschka... brukar jag sjunga för henne när vi är på väg hem från skogen. Då blir hon busig. Min älskade lilla Böna! Ja, lilla och lilla: 42 kg kärlek :-)
Beanie lämnar ingen oberörd. Hon har en enastående personlighet som borrar sig in i hjärtat på folk. Slår man upp ordet "charm" i en ordbok finner man en bild av Beanie :-) Med sitt stora skrynkliga huvud och öron som lever ett eget liv är det svårt att inte falla för henne. Hon är fräckare än fräckast och sådär härligt självklar i sitt sätt. Hon räknar iskallt med att alla älskar henne. Vi har valpköpare och vänner som ringer och frågar om de får komma och hälsa på. "Vi längtar efter Beanie... " kryper det fram sen.
Hon är en vänlig själ som ÄLSKAR att vara i centrum. Hon ser alltid till att stjäla showen och vara allas medelpunkt.
Beanie älskar att använda sin nos. Hon har en fantastisk nos som hon gärna använder: personspår, viltspår, uppletande av föremål, leta bajs... Ja, allt!
Beanie är mamma till vår D-kull, som vi är mycket stolta över! Dessvärre kommer hon inte att gå mer i avel pga att hon 2009 diagnosticeradess med L7-S1-syndrom. Det känns väldigt tråkigt, men det viktigaste är att hon mår bra. Hon har nedärvt mycket av sig själv i sina fina ungar, och det är vi tacksamma för.
Något annat hon är bra på är att stå på soffbordet. En talang som ingen annan i vårt hushåll har. Och tur är väl det!?!
Pär, Berits husse, är ett av Beanies största fan och han har gett henne ett smeknamn som hon bär upp med stolthet: Silja Line. ("Hon har ju en bröstkorg som fören på en finlandsfärja ju!")
Vad vore livet utan min Böna...? Väldigt tråkigt! Och väldigt, väldigt tomt i sängen ;-)
|
